Borgerlig regering i Sverige

Inledning

Det omöjliga skedde: riksdagsvalet i Sverige ledde till en borgerlig majoritet i riksdagen. Därmed försvinner Göran Perssons maktgrund, och han begärde att få avgå som statsminister.

Det förefaller vara klart att Sverige får Fredrik Reinfeldt (m) som statsminister. Göran Persson sade i ett tal på valnatten att han aldrig skulle "acceptera högerns systemskifte". Ständigt denna klasskampsretorik, särskilt när sossarna blir desperata. Norges största morgontidning, Aftenposten skrev strax före det svenska valet att Göran Persson i valkampanjen använde sig av en klasskampsretorik som inte har hörts i Norge på flera decennier (och detta skriver man i den så kallade sista sovjetstaten).

Men blir det något systemskifte?

Tillåt mig att tvivla. Jag tror att regeringen Reinfeldt kommer att genomföra en del ändringar i de svenska bidragssystemen, och en del skattesänkningar. Men Alliansen gick ju till val på ett program som i ordets rätta bemärkelse var moderat (det vill säga sansat). Något systemskifte blir det inte. Det blir sänkta ersättningsnivåer, fler karensdagar, sänkt arbetsgivaravgift, och sänkta skatter. Det i sig kan nog räcka för att få hjulen att snurra lite bättre i Sverige, och få fler svenskar i jobb, och färre på socialkontoren. Men LO har ju hotat att lamslå landet, och det kan de säkert lyckas med. Sverige behöver, som någon annan bloggare skrev, en Thatcher.

Reservation

Jag röstade inte i riksdagsvalet. Dels är jag inte längre bosatt i Sverige (även om jag är svensk medborgare), och ansåg inte det svenska valet vara min angelägenhet, dels är jag skeptisk, minst sagt, till att ge makthavarna min sanktion genom en aktiv handling, det vill säga genom att rösta.

Visst finns det de som citerar en gammal grek (var det Sokrates?): Den som inte bryr sig om politik blir styrd av dårar. Men det blir man ju i alla fall..