Yttrandefrihet

Jag är för yttrandefrihet. Min hållning till yttrandefriheten kan närmast sammanfattas med det citat som brukar tillskrivas Voltaire: "Jag hatar det du säger, men jag kommer med mitt liv att försvara din rätt att säga det".

Med detta som utgångspunkt försvarar jag såväl Jyllands-Postens som en viss iransk tidnings rätt att trycka muhammedkarikatyrer respektive förintelsekarikatyrer. Jag försvarar även ungdomspolitikernas i Dansk Folkepartis ungdom rätt att förlöjliga profeten Muhammed, och Berlinoperans rätt att sätta upp den Mozartopera som innehåller scener som visar avhuggna huvuden av Jesus, Muhammed och Buddha. Jag försvarar även boktryckarnas rätt att trycka verk av Karl Marx, Mao Zedong, Milton Friedman, Ayn Rand, Fredrika Bremer, Henrik Ibsen, August Strindberg, Søren Kierkegaard, Greve Lev Tolstoj, och Väinö Linna, samt bokhandlarnas rätt att sälja, och bokköparnas rätt att köpa dessa verk.

Det betyder inte att jag gillar, eller försvarar allt som skrivs, yttras eller trycks. Mycket av allt som trycks är dynga. "90% of everything is crap" som någon klok person lär ha sagt.

Men varken jag, du, den norske kirke, staten Iran, George W. Bush, eller någon annan har rätt att diktera vad andra skall få säga, skriva eller trycka. För ingen har den rätten.

För vem kan vi anförtro rätten att vara tankepolis?