Adaktusson på fel spår

Lars Adaktusson slåss mot väderkvarnarna i Svenska Dagbladet, och skriver om olyckliga horor. Adaktussons artikel är ett exempel på den oheliga alliansen mellan kristen puritanism och radikalfeminism i den svenska prostitutionsdebatten.

Jag brukar ofta säga att "Sverige tar efter USA överallt där USA är dåligt", och det bekräftas här ännu en gång. Sverige har tagit efter USA:s narkotikapolitik, med "hårdare tag mot knarket". Men har det hjälpt? Det har bara gjort problemen större.

I USA är prostitution olagligt i de flesta stater (i Nevada är det dock lagligt), liksom i Sverige, och snart (sannolikt) även här i Norge.

Adaktussons artikel har dock föga med verkligheten att göra. På Adaktussons påstående att Petra Östergren skulle tala för "de lyckliga hororna" svarar (fd) sexsäljerskan Isabella Lund på sin blogg att hon inte är lycklig, och att det beror på horstigmat och den svenska politiken och debatten. Hon påpekar att organisationer som ROKS blandar äpplen och päron. Läs Isabellas bloggpost här.

Blogge konstaterar att debatten som vanligt bara handlar om sexsäljande kvinnor. Det faktum att det finns män som säljer sex nämns inte med en stavelse i Adaktussons artikel. Blogges post finns här.

Louise P påpekar att den svenska debatten om "lyckliga" och "olyckliga" horor är relevant. Vem frågar sig om snickaren eller vårdbiträdet är lyckligt? Louise P:s bloggpost finns här.

Som jag skrev ovan har den svenska narkotikapolitiken motverkat sina syften, och detsamma gäller sexköpslagen. Tidigare kunde man komma åt människohandel med hjälp av torskar som vittnen. Idag är dessa, av naturliga skäl, inte särskilt intresserade av att vittna. Ur smittspridningssynpunkt är också den svenska lagen helt sinnessjuk. Jag läste om ett fall i Göteborg med en hiv-positiv kvinnlig sexsäljare (för alla sexsäljare är inte kvinnor, Alexander Bard har också sålt sex), och om sexköp hade varit lagligt hade det varit betydligt enklare att kunna få hennes kunder att ge sig tillkänna för att låta sig testas. Men vem vill erkänna sig ha begått ett lagbrott?

Dessutom, och kanske det viktigaste, den svenska lagstiftningen har fått prostitutionen att flytta under jorden. Den gör de mest utsatta i branschen helt beroende av hallickar.

Den svenska debatten dras med många orealistiska målsättningar. En sådan är visionen om det narkotikafria samhället. Så länge det har funnits människor har de berusat sig på olika vis, och det kommer vi att fortsätta med. En realistisk politik inriktar sig istället på skademinimiering. En annan sådan orealistisk målsättning är målet om att bli kvitt prostitutionen. Det är inte utan grund som horan omtalas som "världens äldsta yrke". Prostitutionen finns där, den har alltid funnits, och kommer alltid att finnas. Även där är det rimliga målet att istället inrikta sig på skademinimering. Skademinimering kan bara nås genom en fullständig legalisering.