Bylund om staten

Per Bylund frågar sig i Captus Tidning huruvida staten behövs, och förklarar varför systemtänkandet är frihetens största fiende. Nattväktarstatsliberalen förstår inte, eller vill inte förstå, hur någon kan förespråka ett statslöst samhälle (anarki), oftast med argument av slaget "men hur skall det fungera?" (detta motargument kommer för all del inte bara från nattväktare, utan från alla icke-anarkister).

Det etatisterna (statsanhängarna) inte förstår är hur spontana lösningar uppstår på marknaden, och i det civila samhället. Många idag verkar utgå ifrån att staten behövs för att "taga hand om oss". Som om vi inte vore i stånd till det själva! Staten verkar vara någon form av gudomlig skapelse, som kan lösa alla problem, och dela ut alla goda gåvor till de som behöver sådana.

Bylund förklarar även varför nattväktarstaten inte förblir en nattväktarstat, utan alltid degenerar till en större stat. Precis som David D. Friedman förklarade i "the Machinery of Freedom" så redogör Bylund för att makten attraherar de som är intresserade av makt per se, och dessa har ingen högre önskan än att makten skall expandera på frihetens bekostnad. Bara se på USA... hade grundlagsfäderna levat idag skulle de ha gjort revolution.

Jag har många gånger hävdat nästan exakt samma saker som Bylund gör i sin artikel (men han är nog en bättre skribent än vad jag är). Läs Bylunds artikel här.

Det legitima samhället

Samhället består av två legitima delar: det civila samhället och den fria marknaden. Det civila samhället innebär människors icke-kommersiella frivilliga samarbete, det vill säga familjer, släkter, religiösa samfund, föreningar, frivilligorganisationer m.m. Den fria marknaden utgörs av människors fria köpslagande med varandra. Gemensamt för dem är att de bygger på människors frivilliga samarbete.

För att få ett legitimt samhälle, måste staten avlägsnas från marknaden och det civila samhället.

Kan jag få rätten att utträda, nu?

Det behövs bara en enda paragraf i grundlagen för att jag skall vara nöjd:

"Envar, bosatt på staten Norges (/Sveriges/Danmarks/Finlands/Greklands/etc) territorium, äger rätt att för sin person och egendom utträda ur staten, varvid han/hon och hans/hennes person och egendom skall sluta tillhöra staten och dess jurisdiktion. Såsom utträdd äga denna person rätten att kvarstå i statslöst tillstånd, begära inträde (för sig och sin egendom) i annan stat, upprätta en egen stat, eller anlita vilken aktör han/hon må önska för att försvara hans/hennes person och egendom. Norge (/Sverige) äga icke rätt att invadera hans/hennes egendom, eller beordra honom/henne till någonting, om inte han/hon först attackerat någon person (eller egendom) i nämnda stat. Utträdd person äger rätt att fritt vistas, arbeta, handla, sluta avtal och färdas i Norge/Sverige, men har icke tillträde till statens offentliga försäkringar."


Kan ni vara så snälla och införliva detta i respektive grundlag, Jens Stoltenberg och Fredrik Reinfeldt?

Behövs staten?

Det beror naturligtvis på vilka mål man har. Men om man vill ha ett civiliserat samhälle så behövs inte staten.

Vad är definitionen på en stat?

Min definition av staten är att en stat är en "politisk-territoriell organisation med vålds- och lagstiftningsmonopol". Staten är den enda organisation som antas vara berättigad att utöva våld och tvång. Jag håller dock inte med. Om man anser att individen är fri, och att det är fel att utöva våld och tvång gentemot andra (annat än i självförsvar), så har det faktiskt ingen betydelse om detta våld och tvång utövas av enskilda brottslingar, gäng, eller av staten. Makten kommer ur en gevärspipa, som ordförande Mao i Kina sade.

Vem skall hindra folk från att plundra, mörda och våldta?

För det behövs ingen stat. Fria individer kan välja att ingå olika former av kontrakt som reglerar vad som är och inte är tillåtet i givna geografiska områden. Dessa avtal kan uppstå helt utan statligt tvång, helt enkelt för att de som ingår avtalen tjänar på att avtalen hålls. Dessa avtal kan även stadga vem som skall döma vid avtalsbrott. Privata domstolar och fredsdomare får sin auktoritet genom samtycket från de som ingår i de organisationer som de får i uppdrag att döma åt. Varianter av detta system har förekommit historiskt, bland annat på Irland (före den engelska erövringen) och på Island (före den danska erövringen), samt i den amerikanska västern, som inte alls var så vild, som senare generationer inbillar sig.

Hur skall detta finansieras?

Det är upp till de som ingår avtalen. Man kan dock gissa på att parterna betalar en "premie", men det går inte att förutspå framtiden. Det finns många olika sätt att organisera detta på, utan att involvera tvång.

Om det är ett civiliserat samhälle som eftersträvas, så behövs inte staten. Staten är snarare ett hinder för detta ändamål (jag kommer att skriva om staternas förbrytelser i ett senare inlägg).

Frimarknadsanarki?

Jag är anarkokapitalist, eller frimarknadsanarkist. Tidigare använde jag begreppet marknadsanarkist, men för att klargöra att jag är för en helt fri marknad har jag lagt till ordet "fri". En marknad kan ju vara reglerad.

Vad går det ut på?

Min ideologi går ut på att jag vill slippa tvång (det vill säga våld eller hot om våld), och att jag i gengäld är beredd att inte utöva tvång gentemot andra. Jag ser inte detta som en av Gud eller naturen given rätt, då jag inte är anhängare av några rättighetsteorier, till skillnad från många andra anarkokapitalister, som t. ex. numera avlidne Murray Rothbard, utan helt enkelt som en grundläggande premiss för ett civiliserat samhälle.

En av mina utgångspunkter är att människor inte vill bli tvingade. Vi vill göra saker av fri vilja. Min ideologi är dock inte beroende av att detta stämmer för alla. Personer som vill bli tvingade, är fria att söka tvång, så länge jag inte tvingas att delta.

För att få ett civiliserat umgänge människor emellan måste liv, frihet och egendom respekteras. Lev och låt leva.

Av denna orsak kommer staten alltid att vara folkets naturliga fiende, för att citera den ryske 1800-talsanarkisten Michail Bakunin. För som jag definierar en stat så är staten organiserat våld och tvång. För att kunna fungera behöver staten inkomster, vilket staten i regel får endera genom skatteindrivning (=stöld), eller genom avgifter på av staten monopoliserad verksamhet (=tvång). För att kunna upprätthålla sin auktoritet tvingar staten sig på enskilda individer. Jag får inte välja om jag vill vara medlem i denna organisation, kallad staten. Jag kan inte begära utträde ur staten. Staten beslutar över mitt liv, min frihet, och min egendom. Därför kommer jag aldrig kunna försvara staten.

De enda system jag kan godta som rättfärdiga, är system som bygger på alla deltagares fria vilja. Om folk vill ha socialism så är det helt ok, förutsatt att samtliga deltagare deltar frivilligt, och att envar kan säga upp kontraktet, och utträda ur systemet, om de så önskar. Allt mänskligt samarbete måste basera sig på frivilligt samarbete.