Egeland om stat, civilsamhälle och integration

John O. Egeland skriver i Dagbladet om hur staten inkräktar på det civila samhället, och försöker kontrollera det (och om varför det är en dålig sak). Jag håller inte med om allt han säger, men artikeln innehåller några riktiga guldkorn.

Hör bara:

"LIKEVEL FOREGÅR en nokså aktiv bevegelse for å utvikle normer for ønsket atferd på en rekke områder. Det er svært tydelig på den religiøse arena hvor mange ønsker å opprettholde statskirken som et politisk normeringsinstrument for å sikre en liberal teologi som er passe lunken, folkelig og ufarlig."

och vidare:

"Viktigere er likevel innvandrings- og integreringspolitikken hvor ulike regjeringers signaler er så uklare at de tildekker at den viktigste effekten er fornorsking. Den handler slett ikke om inkludering og aksept for forskjeller, men om å assimilere innvandrere og deres etterkommere slik at de får en identitet som stemmer bedre med brøytekanter, grantrær og stavkirker. Virkelig integrering skjer altså først den dagen en person med pakistansk oldefar hopper lengst i Holmenkollen og etterpå betror pressen at hennes hemmelige våpen er brunost."

Läs mer av Egelands artikel "De norske spillereglene" här.

Deilige Danmark

Jag har varit i Köpenhamn med två vänner. Vi reste från Oslo med bil på fredagen, och återvände på söndagen. Hade två nätter på ett billigt hotell 13 km utanför Köpenhamn, i Ballerup. Standarden var dock mer än godkänd, särskilt för det priset.

Köpenhamn är verkligen en fantastisk stad. Direkt när jag kom dit upptäckte jag skillnaden i mentalitet där jämfört med Sverige och Norge. I Danmark är du på kontintenten, inte i förbuds-Norden.

Det är en fantastiskt vacker stad, gammal kultur samsas alldeles utmärkt med moderniteten. De danska ölpriserna var något av en upplevelse också, 1 flaska Harboe á 33 cl kostade 1,75 DKK på Netto i Ballerup. Enligt svensk/norsk förbudsmentalitet borde följaktligen danskarna supa ihjäl sig, men det såg jag inte till någonting av. Kan Sveriges och Norges förbudspolitiker ha fel?

Vi såg på Amalienborg, som var en fantastiskt vacker byggnad. Jag tog mig tid att studera och fotografera Fredrik IX:s staty*. Vi besökte naturligtvis även Christiania, varje sann frihetsvän bör visa sitt stöd för denna fristad i Köpenhamn, särskilt med tanke på hur danska staten försöker slå ned på detta projekt. Någon öppen försäljning av hasch såg jag inte till, men det var fullt med folk i Christiania.

I övrigt fick jag även med mig ett danskt wienerbröd** från Köpenhamn, men det är uppätet nu. Jag borde ha köpt fler!

Nåja, trots sina brister är Danmark fortfarande ett fantastiskt land, och jag skall inte förneka att jag känner en stark lust att flytta till Köpenhamn (som en hel del svenskar faktiskt har gjort de senaste åren). Hur det blir med det vet jag inte, men det blir definitivt fler besök i "Køben", som det kallas här i Norge.

*Jag måste lära mig hur man publicerar bilder på blogger...
** "Med sjokolade", självklart. Vi som var barn i mitten av 1980-talet minns den danske wienerbrödssmugglaren i Solstollarna.

Anarchism, what it is and what it is not, I: property

I use the labels anarchist and libertarian to describe where I stand ideologically and philosophically. In another post, I explained why anarchists must be libertarians, and why libertarians must be anarchists. However, both labels cause confusion (as labels often do). Therefore, I would like to explain what I mean, and do not mean, by describing myself as an anarchist.

There are many misunderstandings about what anarchism means, even among people who call themselves anarchists. One of these common misunderstandings is that anarchism is incompatible with private property, or property at all, since Pierre-Joseph Proudhon said that "property is theft". If one accepts Proudhon as an anarchist icon, it seems hard to combine this with the defense of private property. There are, however, different opinions about what Proudhon actually meant by that statement. Some claim that Proudhon only referred to state property, and to property created through state privileges. After all, he was a mutualist.

Besides, there are anarchists such as Benjamin Tucker, Murray Rothbard and David D. Friedman, who all defend a free market and private property, and consider these institutions as either necessary for a stateless society, or the logical consequence of such a society.

This is also why I consider myself a free market anarchist (or a libertarian anarchist). There are other anarchist traditions, which Per Bylund tells more about here. One of these traditions is voluntaryism, which says (obviously) that all human action should be voluntary. Although this theory, if I understand it correctly, mostly concerns collective action, the essence of voluntaryism must be that all peaceful interaction between human beings, be it intellectual, cultural, sexual or commercial, must be allowed. This means that under voluntaryism, there would be free markets, and thus, anarchism is compatible with private property, which means that I do not support throwing rocks at office buildings, or food stores.

Fredrik Reinfeldts betalningsmoral

Jag har en kompis* som arbetar i kundtjänsten hos Sveriges statsministers, Fredrik Reinfeldt, bredbandsoperatör. Av någon orsak (slarv, glömska, nonchalans?) så hade inte Reinfeldt betalat för sin bredbandsuppkoppling, och följaktligen fått den avstängd**.

Enligt min kompis skall först Fredrik Reinfeldt ha ringt till kundtjänsten och hotat med att blanda in utrikesdepartementets jurister, och därefter skall statsministerns fru, Filippa Reinfeldt ha ringt upp och påtalat vikten av att landets statsminister har ett fungerande bredband i sitt hem.

Min kompis skall ha svarat någonting i stil med: "han får vad han betalar för. Om han inte betalar får han inget bredband. Vi behandlar alla kunder lika." Helt obetalbart svar!

Lita aldrig på en politiker...

*Som ni säkert förstår, har jag lovat min kompis att han skall förbli anonym.
**Jag är en sådan person som tidigare visat bristande betalningsmoral, bl. a. för bredband. Jag vet att det är en lång process innan bredbandet de facto blir avstängt. Därför tror jag, att om det är nonchalans/slarv som är förklaringen till den uteblivna betalningen, så är nonchalansen/slarvet inte av ringa grad.

Vakthavande

Jag är "vakthavende" på jobbet idag. Det är min uppgift att se till att allting fungerar som det skall. Självklart är det då någon som inte kommer, och som inte har gett besked om varför han inte kommer. Det är min otacksamma uppgift att ringa och "skvallra" till chefen om detta. Suck. Jag har gjort vad jag skulle, så varför känner jag mig som en tjallare?

Lägesrapport, natt mot 19 maj

Nu har jag upplevt 17 maj -grunnlovsdagen- för andra gången i mitt liv som Oslobo. 17 maj-firandet kan inte jämföras med Sveriges nationaldag, men rent mentalt förstår jag norrmännen. Norge har en annan historia än vad Sverige har. Landet har lydit under Köpenhamn, Stockholm, och (en kort, men smärtsam period) Berlin.

Jag unnar givetvis norrmännen sitt firande, och tycker rent av att det är ganska trevligt. Men det är lite bittert att dagen heter grunnlovsdagen (grundlagsdagen), och så har stortinget bestämt sig för att kasta grundlagen över bord, och fråntaga Kong Harald V sina sista befogenheter. Än så länge är det Kungen som utser statsminister i Norge (med stortingets godkännande givetvis), men det skall det bli ändring på. Farväl, maktdelning. Välkommen, folkdemokrati.

För övrigt håller jag på att vila upp mig. Den sista tiden har jag arbetat sinnessjukt mycket, ca 60 timmar per vecka. Det kommer att bli lite mindre den närmaste framtiden, och jag kan behöva lite vila. (Men det blir fortfarande dryga 40 timmar/vecka.) Och så lyssnar jag på Björn Afzelius. Varför är det så ont om libertariansk progg?

Rapport från Sovj... förlåt, Norge

Svorsken beskriver den norska jordbrukspolitiken, med en mycket träffande liknelse. Tänk om staten skulle bestämma hur många bilar som skall tillverkas?, säger han. Läs mer här.

Oscar Swartz om digg.com

Oscar Swartz skriver om digg.com och processerna mot dem. Läs mer här.

On free market and/or solidarity rhetoric

I do have time to write a short comment on another subject though: business leaders often praise the market, and union leaders praise solidarity. So why is it that Siemens made the EU to ban Chinese light bulbs, and why are Norwegian unions (in general) against immigration of Polish workers?

Because they fear competition. But, to take the business leaders first, how does that fit the praise for the market? Not at all. Many (most) big businesses are bureaucratic institutions, who are in bed with government, and nothing close to a free market business. Also, when it comes to unions, Norwegian unions want to protect their privileges, rather than letting in workers from poorer countries. How can this be solidarity?

I should...

I should write something about why Islamophobia* is bad (and about its likenesses with anti-semitism), and I should write something about why we should all be very worried about how governments invade our privacy. But as long as I'm working as much as I do now, that will have to wait. I just wanted you to know that it worries me.

*In general, I do not favor the Abrahamitic faiths. I would propose using the term Muslimophobia (i.e. fear of Muslims) instead of Islamophobia.

New president of France

So Nicolas Sarkozy won the French presidential election, and there are reports of riots. What for? Do they really think there is a fundamental difference between "right-wing" and "left-wing" statism? Both want a big government to breathe down the Frenchman's neck. Both want to control the population, and the economy. None of them are followers of liberty.

There is something rotten in the state of France, Bastiat's home country.

Statlig utförsäljning

Regeringen Reinfeldt sålde för några dagar sedan ut en del av svenska statens innehav i TeliaSonera. Det är väl bra? Nja..

Det är visserligen alltid bra med minskat statligt ägande, men jag har två huvudinvändningar mot försäljningen, eller hur den gick till:

1. Privatpersoner fick inte köpa aktierna som såldes. Endast banker och andra institutioner. Vad är det för dumheter?

2. All statlig egendom baserar sig på stöld. Statlig egendom är per definition tjuvgods. Därför bör inte statlig egendom säljas, utan skiftas ut bland (netto)skattebetalarna, förslagsvis i proportion till hur mycket skatt de betalat in, netto*.

*D.v.s. hur mycket den skatt de betalat in överstiger hur mycket de tagit ut i form av olika slags bidrag etc.

Norsk barnehagekö, eller: planekonomi fungerar inte

Före stortingsvalet 2005 lovade SV-ledaren Kristin Halvorsen, numera även Norges finansminister, att "[...]det skal være full [barnehage*]dekning i løpet av 2007 og i 2008 skal alle som ønsker det, få plass innen tre måneder etter at søknaden er sendt" (Kristin Halvorsen på norska TV2 i augusti 2005, citerat i valborgsmässoaftons pappersupplaga av VG).

Detta var, vad jag har förstått, ett av den rödgröna koalitionens, numera regeringen Stoltenberg II, viktigaste vallöften. Om jag inte missminner mig så lovade Halvorsen till och med att hon skulle avgå om inte löftet uppfylldes. Sedan dess har hon emellertid tagit tillbaka löftet om att avgå, tyvärr.

På valborgsmässoafton rapporterade VG, i sin pappersupplaga, om att "teknologibyen Kongsberg som skriker etter arbeidskraft, ikke er i nærheten av full barnehagedekning". Detsamma gäller även, enligt VG, Bergen, Oslo och Harstad. Sedan förra året har barnehagekön i Kongsberg vuxit, från 41 barn förra året till 134 barn nu. Detta i en Ap-styrd kommun, i det rödgröna Norge.

Detta är nu inte särskilt underligt. Politiker lovar runt och håller tunt, och fallet med den norska barnehagekön är ytterligare ett bevis för att planekonomi inte fungerar. Nämnda kö är ett av många politikermisslyckanden.

Låt mig göra en jämförelse: blöjor produceras av privata företag och säljs på marknaden. Det är ingen i Norge som inte kan få tag på blöjor, och dessutom billigt. Barnehageplatser fördelas enligt den planekonomiska köprincipen, och många småbarnsföräldrar i Norge får ingen sådan plats. Nu kanske någon tänker "man kan inte jämföra blöjor och barn". Men du kan stanna där.

För det första jämför jag inte blöjor och barn. Jag jämför tillgången på blöjor med tillgången på barnehageplatser. För det andra är principen densamma, oavsett vad det handlar om. Marknadsekonomi fungerar, planekonomi fungerar inte.

I västvärlden produceras och säljs bröd via marknaden, och det råder ingen brödbrist. I Nordkorea sköts allt, inklusive brödproduktion och -försäljning, av staten, och nordkoreanerna svälter ihjäl.

Men för att återvända till de norska barnehagarna: skulle marknaden fixa biffen? Otvivelaktigt! Marknaden fungerar enligt enkla principer, som prismekanismen och incitament. På marknaden får du det du betalar för, oavsett om det är bröd, blöjor, bostäder eller barnehageplatser.

I ett planekonomiskt system** hävdar staten (läs: politikerna) att "folket" får saker gratis, som annars hade kostat skjortan på marknaden (vilket inte stämmer, den fria marknadens konkurrens leder till lägre priser och högre kvalitet). Det som i själva verket sker är att planekonomiska system skapar köer och bristsituationer. Det gäller såväl barnehageplatser i Norge, som bostäder i Sverige och bröd i Nordkorea.

Ett faktum som inte bör glömmas är att den offentliga sektorn i Norge (i likhet med i andra länder) lider av stora rekryteringsproblem, av det enkla skälet att den privata sektorn betalar bättre. Ytterligare ett bevis för marknadsekonomins överlägsenhet över planekonomin.

*Barnehage = dagis
** Jag påstår inte att Norge är en planekonomi, men att det finns planekonomiska inslag.