Länktips om marknadshyror

Hittade sidan marknadshyror.se när jag surfade runt. Min inställning till marknadshyrors vara eller icke vara torde redan vara känd, och annars är det bara att trycka på labelen marknadshyror härunder...

Just nu heter huvudartikeln på sidan "Statlig utredning föreslår marknadshyror", och artikeln refererar till hyresmarknaderna i Belgien, Finland och Norge, där köer och korruption inte existerar. Det låter lovande, men jag tror inte på att marknadshyror införs i Sverige förrän jag ser det med egna ögon. Men skulle det bli så så är Sveriges hyrestagare** att gratulera! (Säger en som har erfarenhet av Sveriges överreglerade och Norges betydligt mer oreglerade* bostadsmarknad).

*Vissa regleringar finnes: hyran kan inte höjas under kontraktsperioden, och hyrestagare kan inte vräkas "på dagen".
**Jag vägrar att använda det vedertagna uttrycket hyresgäst. Man är inte gäst hemma hos sig själv! Jag föredrar norskans "leietakere" (=hyrestagare).

Om bilden: bilden visar en del av Kirkeveien på Majorstuen i centrala Oslo. Här kan faktiskt helt vanliga hyrestagare, utan kontakter, bo i Oslo, om de vill. I Stockholm kan man drömma vidare om att få bo lika centralt utan tjock plånbok eller rätt personer i telefonboken.

Det här kommer inte att göra mig ödmjuk, åtminstone

Enligt dinside.no så är svensk arbetskraft väldigt behövd i Norge. Utan oss blir det räntehöjningar, om man skall tro denna artikel.

"Snälla söta bror, stanna!" är artikelns talande rubrik. Jag tvivlar på att jag kommer att jobba i Sverige igen, åtminstone.

Och på tal om kristendom och tolerans...

...så skriver Niklas Claesson om den norska skolans KRL (Kristendom med religions- och livsåskådning) här, och hur Europeiska domstolen i Strasbourg dömt detta som stridande mot de mänskliga rättigheterna.

Blogge om det kristna landet i väst

Blogge Bloggelito skriver på sin Regeringsblogg om den sista kristusstaten, Norge, ett land med statskyrka och kristendomsindoktrinering i skolorna. Läs mer här.

Test - Løvebakken

Norge och frihandel på "den gamla goda tiden"

Svorsken skriver på sin blogg Ja vi elsker om en tid då Norge var för frihandel (till skillnad från det protektionistiska Sverige), och hur frihandelsfrågan bidrog till unionsupplösningen 1905. Läs mer här.

Egeland om stat, civilsamhälle och integration

John O. Egeland skriver i Dagbladet om hur staten inkräktar på det civila samhället, och försöker kontrollera det (och om varför det är en dålig sak). Jag håller inte med om allt han säger, men artikeln innehåller några riktiga guldkorn.

Hör bara:

"LIKEVEL FOREGÅR en nokså aktiv bevegelse for å utvikle normer for ønsket atferd på en rekke områder. Det er svært tydelig på den religiøse arena hvor mange ønsker å opprettholde statskirken som et politisk normeringsinstrument for å sikre en liberal teologi som er passe lunken, folkelig og ufarlig."

och vidare:

"Viktigere er likevel innvandrings- og integreringspolitikken hvor ulike regjeringers signaler er så uklare at de tildekker at den viktigste effekten er fornorsking. Den handler slett ikke om inkludering og aksept for forskjeller, men om å assimilere innvandrere og deres etterkommere slik at de får en identitet som stemmer bedre med brøytekanter, grantrær og stavkirker. Virkelig integrering skjer altså først den dagen en person med pakistansk oldefar hopper lengst i Holmenkollen og etterpå betror pressen at hennes hemmelige våpen er brunost."

Läs mer av Egelands artikel "De norske spillereglene" här.

Lägesrapport, natt mot 19 maj

Nu har jag upplevt 17 maj -grunnlovsdagen- för andra gången i mitt liv som Oslobo. 17 maj-firandet kan inte jämföras med Sveriges nationaldag, men rent mentalt förstår jag norrmännen. Norge har en annan historia än vad Sverige har. Landet har lydit under Köpenhamn, Stockholm, och (en kort, men smärtsam period) Berlin.

Jag unnar givetvis norrmännen sitt firande, och tycker rent av att det är ganska trevligt. Men det är lite bittert att dagen heter grunnlovsdagen (grundlagsdagen), och så har stortinget bestämt sig för att kasta grundlagen över bord, och fråntaga Kong Harald V sina sista befogenheter. Än så länge är det Kungen som utser statsminister i Norge (med stortingets godkännande givetvis), men det skall det bli ändring på. Farväl, maktdelning. Välkommen, folkdemokrati.

För övrigt håller jag på att vila upp mig. Den sista tiden har jag arbetat sinnessjukt mycket, ca 60 timmar per vecka. Det kommer att bli lite mindre den närmaste framtiden, och jag kan behöva lite vila. (Men det blir fortfarande dryga 40 timmar/vecka.) Och så lyssnar jag på Björn Afzelius. Varför är det så ont om libertariansk progg?

Rapport från Sovj... förlåt, Norge

Svorsken beskriver den norska jordbrukspolitiken, med en mycket träffande liknelse. Tänk om staten skulle bestämma hur många bilar som skall tillverkas?, säger han. Läs mer här.

Staten eier ikke folket, formann Høybråten!

Dagfinn Høybråten, leder (formann) i KrF, er en katastrofe for den norske borgerlighet. Han er en av arkitektene bak den berømte røykeloven og bidro da i høy grad til å inføre en av Norges mest kollektivistiske lover. Det er ikke rart at røykeplassen utenfør pubene her i landet kalles "Høybråtens plass".

Nå er han igang igjen! I et intervju i Dagbladet 12.4 protesterer Høybråten mot Norges planer på at "hente" helsepersonal fra fattige land, og bruker som eksempel Malawi, et land han nylig har besøkt.

Ifølge Dagbladets artikkel er bare 40% av stillingene i Malawis helsevesen tilsatte. Mange malawiske leger og sykepleier jobber i Storbritannia og USA. Høybråten påstår at en tidligere president i Malawi har sagt at det arbeider flere malawiske leger i Manchesterområdet enn det gjør i Malawi.

Høybråten sier at utvandringen av helsepersonal fra Malawi er et "ran" fra de rike landenes side. Selvfølgelig skjønner jeg at situasjonen for Malawis helsevesen er kritisk, men det å si at frivillig utvandring fra et land er et ran, det er å snu ting på hodet.

Like lite som en orkester har rett å tvinge en orkesterleder å stanne i orkesteret hvis han ønsker å gå av (for å bruke et eksempel fra professor Robert Nozick), og like lite som et selskap har rett til å tvinge de ansatte å bli igjen, og like lite som Sørstatenes og Karibias plantasjeeiere hadde rett til å tvinge slavene å bli igjen, like lite har staten Malawi rett å tvinge infødd arbeidskraft å bli i Malawi, av den enkle grunnen at hverken orkestrer, private selskaper, plantasjeeiere eller stater eier mennesker. Enhver eier seg selv, kroppen sin og tankene sine. Det er dette som kalles frihet, formann Høybråten.

Dagens sitat

"Vi roper på staten. Somalierne kommer fra anarki og har null erfaring med en velferdsstat. Jeg har hørt flere somaliere fortelle om sine møter med sosialkontoret. De føler seg uglesett. De er himmelfalne over hvor lett det er å få økonomisk stønad. Norge er ei honningkrukke.
Mange somaliere sliter som kjent, med høy arbeidsledighet, dårlig boforhold og dårlig helse. Mange blir passive. Noen bruker energi på å melke systemet. Det kalles klientifisering.
Ofte pekes det på at somaliere i USA er ettertraktet på arbeidsmarkedet. I et nådeløst samfunn, uten sikkerhetsnett, klarer de seg mye bedre.
De som tjener minst her til lands, tjener minst på å jobbe. En somalisk mor med fem-seks barn har minimal sjanse til å komme seg inn i det norske samfunnet. Som enslig mor mottar hun overgangsstønad og dobbel barnetrygd. For en fireroms leilighet må hun kanskje betale 12000 kr i måneden. Hun tjener neppe mer på vaskejobben."
Trude Ringheim, "Sugerør i kassa", Dagbladet 1.4.2007, s. 3

Om att både äta kakan och ha den kvar

Jag läste i VG 20 mars att ledaren för det norska biskopsmötet, Olav Skjevesland, är besviken på Arbeiderpartiet. Det är inte så konstigt.

19 mars antog Arbeiderpartiets centralstyre ett förslag om att behålla statskyrkan, men ta bort bestämmelserna om att den evangelisk-lutherska läran är Norges officiella religion.

Enligt förslaget skall regeringen även i fortsättningen utnämna biskopar, men detta kan överföras till kyrkliga organisationer om de blir "mer representativa" (vad det nu betyder).

Nu är detta, än så länge, inte regeringens förslag, utan Arbeiderpartiets. Arbeiderpartiet är dock det största partiet i regeringen, och befinner sig åsiktsmässigt mellan de två andra regeringspartierna Sosialistisk Venstreparti, som vill avskaffa statskyrkan, och Senterpartiet, som vill bevara den.

Att jag är motståndare till statskyrka är ingen hemlighet, men det Arbeiderpartiets centralstyre gör med detta förslag är att de både försöker äta kakan och ha den kvar. Det går inte, inte ens för en rödgrön regering.

Kjære regjering, avskaffe statskirken nå!

Marknadshyror är bra!

Jag flyttade från Karlstad till Oslo för snart ett år sedan, och har erfarenhet av hyreslägenhetsmarknaderna i både Sverige (Södertälje och Karlstad) och Norge (Oslo). I Sverige styrs hyressättningen av bruksvärdesprincipen. I Norge råder fri hyressättning. Dock existerar besittningsskydd, så man kan inte bli vräkt hur som helst. Som säkerhet begär därför hyresvärdarna en deposition, oftast mellan en och tre månadshyror, som återbetalas när man flyttar.

När jag har sökt lägenhet i Sverige har jag mötts av köer, och tilltänkta hyresvärdar har begärt uppgifter om inkomst, hur länge jag varit anställd och vilken anställningsform jag har haft, telefonnummer till arbetsgivare och tidigare hyresvärdar. Dessutom har i stort sett alltid en kreditkontroll gjorts.

I Norges huvudstad Oslo har jag gått ut på internet och läst bostadsannonser, ringt upp annonsörerna och avtalat tid för visning. Det har inte varit några köer, och hyresvärdarna har inte begärt några uppgifter om inkomst, anställningsform, arbetsgivare eller tidigare hyresvärdar, och inga kreditkontroller har gjorts. Det enda de har frågat är om jag kan betala depositionen och hyran, och när jag har svarat ja, så har de nöjt sig med detta.

Utifrån mina erfarenheter från hyreslägenhetsmarknaderna i två mellanstora städer i Sverige, med hyresregleringar, och Norges största stad, utan hyresregleringar, så upplever jag det som mycket enklare och smidigare att få tag i en bostad i Oslo (som ändå är huvudstad med stor inflyttning) än i Karlstad och Södertälje.

Marknadshyror är bra, och Oslo är ett bevis på det. Om Sveriges regering vill göra någonting åt landets kroniska bostadsbrist, föreslår jag ett avskaffande av hyresregleringarna.

En vettig fackföreningskvinna

Den norska ön Svalbard är i det närmaste en libertariansk utopi. Ön har en platt skatt på 12%, som tidigare var 8%. Ett stort steg i fel riktning, förvisso, vilket påpekades i samband med skattehöjningen av fackföreningsledaren Anita Johansen i Longyearbyen (Svalbards huvudort).

Något så oskandinaviskt som en fackföreningsordförande som är störd över ökade skatter! Hör bara här: "Vi har et veldig bra samfunn her oppe, men det er skjøre mekanismer som styrer det. Jeg tror at Stortinget med dette har gått for langt".

Läs mer här.

Statskyrkan består i Norge

Minerva skriver om hur norska LO:s ordförande Gerd-Liv Valla har avgjort statskyrkofrågan i Norge. Ur artikeln:

"LO-leder Gerd-Liv Valla offentliggjorde i dag sitt syn på statskirken. Ikke overraskende konkluderte hun med at ”vi”, dvs. Valla, fremdeles må ha kontrollen: ”Det er også gjennom den at vi som stat fortsatt har rett til å utnevne biskoper”. L’état, c’est moi."

Det innebär att Arbeiderpartiet röstar för bevarad statskyrka i Stortinget, och det kommer Senterpartiet också att göra. Då kan de lugnt låta det tredje regeringspartiet, Sosialistisk Venstre, rösta emot statskyrka, väl medvetna om att SV inte får någon majoritet för detta.

Man kunde önska att de borgerliga partierna i Norge röstar emot statskyrka, men jag tvivlar. Statskyrkan blir kvar. Norge stannar i samma sällskap som Saudi-Arabien och Iran.

Läs artikeln här.

Statskyrkan

Liberaleren har en artikel om den norska debatten om statskyrkans vara eller icke vara. Liberaleren förespråkar skilsmässa mellan kyrka och stat, vilket jag håller med om. Att staten skall hålla sig med en officiell religion är absurt, och är annars ett kännetecken för totalitära stater (t.ex. Saudiarabien och Iran).

Söndagsstängt

Norge är stängt på söndagar. Eller, i alla fall, norska butiker med en yta som överstiger 100 kvadratmeter är stängda. Det beror på att det är i lag förbjudet att hålla butiken öppen om den är större än så.

Med andra ord är söndagar väldigt trista i det här landet.

Avskaffa den lagen, genast! Tack.

Svensk pizza är bäst

Som svensk i Norge är det en sak man lär sig. Svensk pizza är bäst. (Detta är, givetvis, min subjektiva åsikt...)

Norsk pizza liknar amerikansk pizza, och är ok. Den duger. Men om jag vill ha riktig pizza så är det svensk pizza som gäller. Som tur är, så finns det en svensk pizzeria vid namn Söta Bror på Grünerløkka i centrala Oslo.

Att en sådan pizzeria kan etablera sig, och bära sig, i Oslo, beror på en enkel sak. Marknadskrafterna. Tillgång och efterfrågan. På grund av det höga antalet svenskar som jobbar och bor i Oslo, och som (särskilt när de är bakfulla) saknade svensk pizza (som är mycket bättre än norsk) så fanns det en efterfrågan på svensk pizza. Följaktligen så uppstod det en svensk pizzeria... dit har jag för övrigt planerat att gå på onsdag, nästa vecka, när jag har fått lön...

Narkotikapolitik

I Sverige kan man numera få tre års (!!!) fängelse för att ha rökt hasch. Maken till fascistoida lagar får man leta efter, i, ja Singapore, Saudi-Arabien och USA. Jag förstår inte hur någon som inbillar sig vara human kan försvara den sortens narkotikapolitik - helt oavsett om man är för en legalisering eller ej.

Här i Norge är dock ledning för Unge Venstre förespråkare för legalisering. Jag önskar dem lycka till!

EES-avtalet är en dyr affär för Norge

Enligt Aftenposten kommer norska staten (det vill säga skattebetalarna) nästa år att betala 5,5 miljarder NOK till EU. I år betalade Norge 1,31 miljarder NOK, och förra året betalade Norge 73,8 miljoner NOK. Detta betalar Norge på grund av EES-avtalet (EES=Europeiska ekonomiska samarbetet) som landet, tillsammans med Island och Liechtenstein, har med EU.

Norge borde ha gjort som Schweiz. Schweiz tackade nej till EES, och fick handelsavtal med EU. Detta betalar Schweiz inte en schweizerfranc för.